28:e Maj - Desperation

Kortisoninjektioner
-Smärta
Tal om en tredje operation
-Desperation


Nya transplantationer,
nya öppna sår att läka,
nya ärr och nya nerver att bygga upp.
Jag orkar inte.

Det här tar för mycket energi från mig.
Jag har fortfarande inte tagit i tu med allt det hittills inneburit.
Jag måste börja hantera alla försäkringsjävlar,
försöka reda ut min jävla ångest,
godta att jag ser ut som jag gör.

På toppen av det här försöker jag ha något av ett normalt tonårsliv.
Umgås med vänner, spela musik, träna
och ha kvar mitt hel&enhalvtidsjobb på Donken.
Det fungerar inte längre.

Jag håller på att förtvina.
Just här och nu är jag olycklig.
Idag är ingen bra dag.

/E

28:e Maj - Anonymitet existerar inte längre

Det är rätt läskigt egentligen, 
vad man är utsatt på internet.

Jag menar, sök på mitt namn på facebook och du hittar hela min bekantskapskrets.
Där finns också bilder utlagda från varierande tidpunkter och lägen altså..
Vidare kan du hitta den här bloggen, med mina tankar och åsikter.
Söker du efter mitt namn på eniro får du banne mig fram både adress och telefonnr.

Den här infon kan man fan använda till allt möjligt.
Jag vet inte om jag känner mig trygg med det.. :/


Nu ska jag försöka sova.
Önska mig lycka till..
/E

26:e Maj - Vi rör oss, ni står still

Det finns verkligen folk som visar precis hur dom mår.
Ofta mår dom skit.
Skärsår, tårar, ångest.
Jag avundnas dem.
Jag avskyr dem.

Har byggt upp något av en vägg.
Masken kopplas på, muren går upp.
När jag mår som sämst, verkar jag som gladast,
för att jag är rädd att folket i min omgivning inte ska tycka om mig
om jag visar hur det egentligen är.

Sen finns ju de dagar då jag verkligen mår toppen,
och är tacksam för allt jag gått igenom.
För jag vet så jävla väl, att det här har stärkt mig.



Imorn ska jag till Linköping,
det är dags för nya kortisoninjektioner.
Tänk på mig brothas n' sistahs!
/E


Tokyosubway08

Tokyosubway08

15:e Maj - Trött på måsten

Yao!
Nu har jag 11 pass kvar med monsterödlan.
Sedan sura miner och bittra kommentarer no more!
Kalla handen blir förhoppningsvis ett minne blott.
Hoppas på det iaf.
Svåra medarbetare kommer alltid att finnas,
folk har alltid någon dålig dag då och då.
Men den här individen har gått överstyr gång på gång.
Orkar inte med människan mer!


Sitter och lyssnar på musik på hög volym.
Det ska man ha när man städar..
Planerar sätta upp alla posters jag skaffat också.
Pulp Fiction och The  Hives. :P
Fast... Det börjar tryta med väggutrymme nu. Hm.
Sen blir det rabarberkräm i trädgården. ^^
Yummie! :D

Take care!
/E

8:e Maj - Meningslös irritation

Sitter här och är förbannad.
Förbannad över att mina program byter plats på tracks!
När jag bränner en cd gör jag det med kärlek.
Det finns en anledning till varför låtarna ligger i den ordning de råkar göra,
både i mappar och på skivor.
Kalla mig nörd,
men det är banne mig en skill att bränna en riktigt bra cd.
Jag HATAR blippare. What up med att byta låt hela tiden?!?!?!
Man ska inte vilja trycka på den där jävla knappen.
Det ska inte ens locka.
hahha..
När jag läser vad jag precis skrivit inser jag hur meningslöst det är.
Menmen..

Nu ska jag till jobbet.
Peas out! (Jupp, ärtor!)
/E

5:e Maj - Monkey see, monkey do

Får man som vuxen automatiskt distans till sitt eget och andras beteende?
Eller kommer folk fortfarande tro att de själva ALLTID har rätt och att deras handlingar aldrig är vrånga?
Är så sjukt trött på vissa människor och deras egotrippade beteenden.
Mig,  Mitt, Min, Jag, Jag, Jag..

Hur längesedan var det du tog någon annan i första hand?
Försök göra det dagligen.
Men sedan å andra sidan, vad får man för det?
Inget mer än att man själv somnar lite godare på kvällen. 
Och bara det är reward nog. Faktiskt.


Jag har en tumregel som jag vill dela med mig av.
Säg något snällt till minst en person om dagen,
sprid lite glädje och kärlek!
Trots att det låter hippie så står jag bakom det,
för alla vill bli sedda och uppskattade.

Den klassiska "Var mot andra så som du vill att dom skall vara mot dig" är vad jag strävar mot.


~~


Sitter och lyssnar på soundtracket till Reservoir dogs.
Little green bag med George Baker Selection är så grymt bra.
Introt kickar verkligen ass!
Musik finns i mitt liv, styr mitt liv och ÄR mitt liv.



Imorn är det dags för mig att jobba igen.
Tisdag-Torsdag, kvällsskift.
Yey. :/
Orkar inte med det där mer.


Ge mig kärlek, någon!


/E

RSS 2.0